Välkomnar ljuset - gjorde den på svenskan

" Jag såg upp på min spegelbild och det första jag kunde se var inte bara min tjocka, otränade mage och höfter. Det var också mina blåmärken som var liksom menade att de skulle vara på just min kropp. De var överallt. Axlarna, armarna, knäna och benen.
Gänget på skolan hade inget annat för sig på rasterna. De flesta älskade rasterna på skolan och jublade när lektionerna var slut. Men jag hatade dem - mer än allt annat på denna förstörda värld.
Gänget omringar mig med sina sjuka ord och nästa sekund blir jag slagen. Därför ville jag inte gå till skolan. Men mina föräldrar tvingade mig och jag förstod dem. Jag hade alltid drömt om att bli en läkare - en som inte strödde salt på såren. Den drömmen får jag aldrig uppleva. Jag skulle inte palla trycket. Jag skulle aldrig kunna uppleva hur det känns att bli vuxen.
Jag skulle nog dö i tonåren av misshandel, våldtäkter och allt det andra. Men vem skulle bry sig ? - ingen.
Mamma hade ingen tid med mig och pappa.. han var fruktansvärt beroende av alkohol. Tyvärr bor han tillsammans med mig och mamma.
- Hemskt, jag vet men det här är bara en början. "

© Isabelle

Den här låten inspirerade mig


Kommentarer
Postat av: Hanna

Häftigt :)

2009-09-23 @ 16:42:27
URL: http://lanaenko.devote.se
Postat av: Sofia :]

Jättebra berättelse! :]

2009-09-24 @ 19:51:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0